Om du bläddrar ner kan du hitta svaret själv. Den här sidan är inställd på ett sådant sätt att man kan jämföra två olika byggnadskvarter med varandra.
Det första steget är att ställa in alla parametrar som behövs för att få ut ett resultat. De fyra parametrarna är form, täthet, orientering och takutformning (observera att inte all alternativ finns ännu). Dessa parametrar förklaras mer utförligt på denna sida. Hela byggnadskvarterets klimatskal är uppdelade i 1x1 meter och en årlig solinstrålningsanalys utfördes. Sen delades alla ytor in i olika kategorier: icke-lämpligt, rimlig, god och mycket god. Följande tabell visar hur denna uppdelning gjordes (tröskelvärden för olika kategorier (i kWh/ m²år)).
|
Icke-lämplig |
Rimlig |
God |
Mycket god |
Fasader |
0-650 |
651-899 |
900-1 020 |
>1 020 |
Tak |
<800 |
800-899 |
900-1 020 |
>1 020 |
Form och orientering
För att studera solenergipotentialen utgick vi från typiska svenska byggnadskvarter: lamellhus (strip), slutet kvarter (closed) och U-form. Dimensionerna valdes för att likna verkligheten. De tillgängliga konfigurationerna:
Man kan välja de följande orienteringar: 0°, 15°, 30°, 45°, 60°, and 75°. 0° betyder att kvarteret är orienterat mot söder och de övriga rotationer är moturs.
Täthet
Tätheten är uttryckt i exploateringstal eller 'Floor Space Index' (FSI). Bilden nedan förklarar principen för FSI. Antag att det finns en tomt som en byggnad kan byggas på. Om ingenting byggs är FSI 0. Om en byggnad skulle byggas med en våning över hela tomten skulle FSI vara 1. Om byggnaden skulle ha två våningar skulle FSI vara 2. Bilden visar ett exempel på olika konfigurationer. Comparing different FSI with each other might lead to complications; in some countries; it means that only the plot area where the building is built is considered, while in other countries, it might also include neighbouring streets or parks. In this study, the FSI is considered to be the area where the building is built upon plus half of the neighbouring street. |
![]() |
Takform
Följande takformer finns: platt tak (flat roof), sadeltak (gabled roof) och pulpettak (lean-to roof).
Nästa steget är att avläsa resultaten.
Resultaten är uppdelade i ett flertal parametrar:
En bild som visar de valda alternativen med följande färger:
Icke-lämplig: Vit
Rimlig: Grön
Bra: Gul
Mycket bra: Röd
SAFAR650: vilket definieras som förhållande mellan lämpliga ytor (ytorna som tar emot en mängd solinstrålning större än 650 kWh/m,2år)) och golvyta av byggnaden (m2). Ju högre värdet är desto mer solenergi kan produceras.
Två grafer visar hur taket (väster) och fasaden (höger) är uppdelade i olika kategorier.
De följande två diagrammen visar hur mycket solinstrålning som når taket och fasaderna.
Den sista grafen visar till hur stor del kvarteret skulle täcka sin egen energianvändning. För att beräkna det har energianvändningen beräknats enligt BBR och enligt den svenska passivhusstandarden FEBY. Alla ytor som klassifierades som 'god' och 'mycket god' användes för att ha aktiva solenergisystem (50% solceller / 50% solfångare). Sista steget var att beräkna förhållandet 'producerad energi / avnänd energi'.